Läsläxa

24 september, 2008

På Lars-Ericks blogg finns dagens måsteläsning . Den är skriven av Hans Lindblad, tidigare folkpartistisk försvarspolitisk expert. Den säger det mesta om varför sättet att driva igenom FRA-lagen är oacceptabelt, och den visar på den avgrundsdjupa skillnaden mellan en genomtänkt uppfattning av den parlamentariska demokratins spelregler och den nuvarande regeringens motbjudande inställning till vårt politiska system. Läs!


Bisarrt i skoldebatten

23 september, 2008

I debatten kring radiogranskningen av utbildningsministerns höftande med statistik finns en konstig notis i Expressen av en gammal professor i pedagogik, Lars Henric Ekstrand. Han har tidigare granskat radioprogrammets statistiska undersökning av pedagogikprofessorers åsikter och hävdat att där inte tas hänsyn till svarsbortfallet. Programmakarna svarade att de visst gör det på programmets hemsida. (En nackdel med den moderna tiden: när man sett något på tv, hört på radio eller läst en tidning, så gäller inte det, utan den väsentliga informationen finns plötsligt i extramaterialet på webben. Om det nu är i detta extramaterial som godbitarna finns, kunde man inte tänka sig att publicera dem i gammelmediet också?)

Jag bryr mig inte om vem som har rätt i sakfrågan och ids inte kolla på statistiken. Vad jag reagerar på är professorns totalhaveri i sin slutreplik. Så här säger han om radioundersökningens resultat:

”Bland de bisarra resultat man fått fram är att 58% av landets ”utbildningsprofessorer” – i realiteten 33% eftersom så få svarade – inte tror att sanktioner i klassrummet skulle leda till bättre ordning! Det skulle alltså inte spela någon roll för elevernas inlärningsresultat om miljön är lugn eller stökig. Det tror jag inte någon klart tänkande människa på allvar menar.”

Det är imponerande att kunna klämma in så många tankefel i ett så kort stycke. Om 58% av de som svarade (33% om man inkluderar de som inte svarade alls) anser att sanktioner i klassrummet inte leder till bättre ordning, så kan man naturligtvis tycka att de har fel. Men man kan knappast kritisera Sveriges radio för att de anser det. Och eftersom Ekstrands kritik gick ut på att undersökningen skulle innehålla statistiska fel så hade det varit bra om Ekstrand hade talat om vad denna i hans tycke felaktiga åsikt har med statistiska metodfel att göra. Kanske var frågan vilseledande i formuleringen? Säg det i så fall.

Men sen kommer det bästa. Det är inte åsikten att sanktioner i klassrummet inte leder till bättre ordning som Ekstrand pratar om. Han pratar om åsikten att inlärningsresultaten är desamma i lugn och stökig miljö. Detta är, som Ekstrand själv noterar, en åsikt som nog ingen har. Ändå läser han in den åsikten i påståendet att sanktioner inte ger bättre ordning. Istället för att tolka påståendet som så att man ifrågasätter om olika sanktionsåtgärder som en lärare skulle kunna göra i klassrummet verkligen skulle dämpa stöket.

Självfallet finns åtgärder som skulle leda till att stökigheten upphörde. T.ex. om läraren fick ta upp sitt tjänstevapen (kanske en Smith & Wesson?) och skjuta den störande eleven på fläcken. Men professorerna som svarade på enkäten antog nog att bara mer politiskt korrekta åtgärder skulle beaktas, och då ifrågasatte de effektiviteten, troligtvis utifrån klassrumserfarenheter av hur upptrappning från ena parten ofta leder till upptrappning också hos motparten.

Huruvida lugn miljö ger bättre inlärning än stökig frågades det inte om. Det är lite konstigt att läxa upp någon om statistisk metod om man inte ens ser det.


Frågor utan svar

21 september, 2008

En kommentar av Ankan i Expressen säger vad som kan sägas om Bildts strid med SvT.
Det har annars bara blivit mer och mer oklart vad saken handlat om. Vad är det för samarbete våra underrättelsetjänster har med diktaturer? Hur används FRA:s data i det sammanhanget? Varför trodde Bildt att man diskuterade Ryssland? Varför bad Rapport om ursäkt? Har någon journalist grävt mer i Saudiarabienavtalet efter att man sagt att signalspaningen där har med radar att göra och inte med FRA:s avlyssning? Varför tycker de flesta moderater att det är viktigare att tvåla till socialdemokraterna för att de skrev på avtalet med Saudiarabien är att fundera på om vi ska samarbeta med diktaturer? Varför är Reinfeldt beredd att driva sin regering i graven hellre än att backa i FRA-frågan?


Reinfeldt bekräftar diktatursamarbete

15 september, 2008

Statsministern var i SvT:s morgonsoffa och när han fick frågan om Bildts uttalande igår trodde jag nog att han skulle dementera. Men det gjorde han inte, utan han sa något om att vi inte har ett isolerat försvar utan samarbetar med andra länder i försvarssammanhang. Svaret var visserligen nonsensbetonat, men det var en bekräftelse på att FRA-data säljs till diktaturer. Reinfeldt var över huvud taget svag i svaren på FRA-relaterade frågor. Han har uppenbarligen inget lärt av sommaren, och han kommer att straffas hårt för detta under hösten.

Noterade också att Fredrik Stenhammar, juristen som nyligen försvarat en avhandling där han hävdar att sanktionerna mot de somalier som sänt pengar genom banknätverket al-Barakaat är rätt, framhärdar i sin åsikt trots EG-domstolens underkännande av tillämpningen av sanktionerna. Och vad ska han göra, han har sprungit in i fel återvändsgränd och det är för sent att vända.

I hans artikel idag i SvD framgår dock att EG som organisation inte är bundet till FN:s terrorlista. Detta har klarnat genom domen i EG-domstolen. Om jag inte minns fel har det alltid hänvisats till EU när man frågat varför vi måste följa uppenbart felaktiga terrorlistor och bryta mot våra egna rättsprinciper. Nu har alltså EG-rätten visat att det var bullshit. Stenhammar vill därför att Sverige fortsätter att okritiskt underkasta sig sanktionslagarna från FN men utan att gå via EU. Vad som saknas i hans diskussion är frågan om hur dessa terrorlistor kommer till. Så länge USA bara kan ge FN en lista som ingen sedan kan modifiera, så är det oacceptabelt att följa den, alldeles oavsett att Stenman ser detta som en viktig del i folkrätten.

”Sanktioner enligt FN-stadgan är medel för att stoppa krig. De bör därför bedömas enligt krigets lagar, snarare än enligt mänskliga rättigheter.” Så vi är i krig med Somalia nu? Det blir allt vanligare att man inför krigslagar preventivt. Som FRA-lagen, en typisk krigslag. USA må vara i krig, men vi är ännu inte en av dess delstater, hur gärna våra vänner till höger än skulle önska. Och till dess betackar vi oss för krigslagar som bryter mot våra principer om mänskliga rättigheter.


Sanningskommission

15 september, 2008

Söndagskvällens båda SvT-program om FRA bör ha hjälpt många att få upp ögonen för saker som varit kända i bloggvärlden i månader men inte varit synliga för de många många som bara läser dagstidningar och tittar på TV. Mobbningen av Karl Sigfrid; att FRA:s data kan säljas vidare till diktaturer; att USA inte hjälper de svenska Aghanistanstyrkorna med nödvändig information om hot om inte FRA spionerar för USA:s räkning. Så sett utmärkta program, även om man tycker att det kunde rapporterats om dessa saker lite tidigare. Nu kom det för all del rätt lägligt inför demonstrationerna på tisdag.

När lagen rivits upp och vi fått den parlamentariska kommittén om signalspaningens framtid, så ska vi inte slå oss till ro. Dels kan det hända mycket i en sån kommitté, den måste ständigt granskas. Dels finns det anledning att gräva i FRA:s historia. Ingenting just nu tyder på annat än att massiva överträdelser mot lag och rätt har begåtts. Vi måste alltså kräva en sanningskommitté. Kanske får vi se aktivister kedja fast sig utanför hemlighuset på Lovön, kanske kan det pressas fram den politiska vägen om Reinfeldtregeringen faller och Mona Sahlin utsätts för opinionstrycket. Kravet måste hursomhelst ställas.

Jag har roat mig med att fundera på vilka som kunde vara lämpliga i en sån kommitté. Här är ett förslag till laguppställning.

Wilhelm Agrell, Dennis Töllborg. (Forskare med sakkunskap inom intelligence)
Kerstin Ekman, Kristina Lugn. (Författare med integritet och starkt förtroende hos allmänheten)
Rick Falkvinge, Mary Jensen, Mark Klamberg. (De tillför kompetens inom IT och juridik, men fr.a. garanterar de kommissionens trovärdighet)
Enn Kokk. (Man måste ha en socialdemokrat om något ska fungera i det här landet, och han har både sakkunskap och integritet även om han kanske ibland skönmålar socialdemokratins historia)
Inga-Britt Ahlenius. (Ämbetsman med integritet)
Leif Nixon. (Superdator-expert)


Somalier frias

13 september, 2008

Igår friades de två somalier som suttit häktade misstänkta för finansiering av terrorbrott i Somalia. Dock offentliggörs inte utredningen. Männens advokat Thomas Olsson kommenterar i Svenska Dagbladet: ”Jag kan bara dra slutsatsen att när det gäller terrorbrott gäller inte regler om rättssäkerhet. Man är tydligen beredd att kliva över de regler som finns när det gäller mänskliga rättigheter för att kunna bekräfta sina misstankar.” Han påpekar också att det aldrig funnits annat än svaga misstankar utan konkretion, bevis eller bekräftelser.

Man kan tillägga att det också är oklart vilka partier man som somalier får stödja i den extremt komplicerade konflikten i landet utan att stämplas som terrorist. Det beror naturligtvis mest på vilka grupper USA för tillfället valt att samarbeta med.

SÄPO och det svenska rättsväsendet har valt att profilera sig gentemot somalier för att vinna poäng i USA:s kamp mot terrorismen. I den pågående FRA-striden är ju SÄPO våra vänner; de missar aldrig en chans att kritisera FRA-lagen. Vi bör naturligtvis tacksamt ta vara på detta stöd, men vi ska inte vara naiva. Om vi lyckas få stopp på FRA:s megalomana planer på att bli den nya superunderrättelsetjänsten, så kommer inte allt att vara frid och fröjd. SÄPO måste alltid granskas kritiskt.


Ditt & datt & demonstrationer

13 september, 2008

¤ Glömde en viktig detalj i min redogörelse för David Eberhards spännande forskning häromdan. Eberhard visar att FRA-motståndet baseras på svensk lättkränkthet. FRA-anhängarna i statsapparaten styrs istället av den andra psykologiska grundmekanismen hos svensken: rädsla för nästan allt, däribland terrorism, vilket leder till överdrivna trygghetsskapande åtgärder. Det finns alltså två mekanismer i vårt svenska kynne och de förklarar FRA-striden. (I en senare djupanalys visar Eberhard att lättkränkthet kan förklaras utifrån rädsla. Den som känner sig kränkt över att staten skaffar sig massövervakningsmöjligheter är ju egentligen rädd att få sitt sexliv avslöjat. Alltså finns det egentligen bara en mekanism: rädsla, som yttrar sig i trygghetsbegär. Men detta är överkurs. Vi återgår till den förenklade varianten av teorin och utgår från att det finns två mekanismer.)

Jag tror jag har hittat en tredje mekanism! Det är nämligen så att vi inte bara har många FRA-kritiker, och ett litet antal FRA-entusiaster, utan vi har också en stor grupp man ofta glömmer: de ganska likgiltiga. Jag skulle tro att 70 % av befolkningen är rätt ointresserad av frågan. En del av dessa ointresserade skulle luta åt ett nej om det vore folkomröstning, en del skulle rösta ja, men de har inget starkare engagemang och ser inte detta som en särskilt stor fråga. 70% kan naturligtvis vara fel, men oavsett vad siffran är så tror jag tyvärr att det är så att många inte bryr sig så värst. Och detta tycks Eberhard inte ha beaktat. Vad styr dessa människor? De verkar varken speciellt rädda för terrordåd eller känna sig så värst kränkta av lagen. Och de är många, kanske majoriteten av svenskarna. Hur går detta ihop med den eleganta teorin om mekanismerna i svenskt psyke? Svaret är, tror jag, att det finns en tredje mekanism: den svenska likgiltigheten. Nu är ju allt förklarat. De flesta svenskar är likgiltiga, eftersom de styrs av den psykiska mekanismen svensk likgiltighet.

Läsaren kommer att invända att detta krånglar till Eberhards teori. Men jag tror faktiskt att det passar in där. För djupare sett kan likgiltighet vara detsamma som kränkthet. Den likgiltige känner sig kränkt över att det pågår en masssa saker där ute, en massa engagemang som pockar på uppmärksamhet, en massa människor med åsikter som vill värva en till sin sida. Vad kunde vara mer kränkande? Och kränkthet är ju enligt överkursen i Eberhardpsykologin lika med rädsla. Så allt hänger ihop, och allt är egentligen rädsla, den svenska nationalegenskapen som leder till vårt trygghetsraseri.

I en nära framtid ska jag bevisa att den svenska avundssjukan också går att förklara på liknande sätt. Framtida forskning kommer också att visa hur det svenska klimatet kan förstås enligt Eberhards teori. (Ledtråd: den som är rädd är kall, den som är orädd=osvensk är varm. Många kalla kroppar räcker för att kyla ned omgivningen.)

¤ Angående likgiltigheten: det stora problemet i motståndsrörelsen just nu verkar vara att engagera socialdemokratin och dess väljare. Mona Sahlin har varit väldigt tydlig om att lagen ska rivas upp. Det är bra och gör det svårt för en kommande s-regering att återinföra lagen. Men den stora massan mellan henne och en liten grupp s-aktivister mot FRA-lagen är ganska tyst. Jag har ingen aning om vad man kan göra åt det, men det är viktigt att något händer. Bloggvärldens alla liberaler kanske inte tror det, men faktum är att det inte går att åstadkomma särskilt mycket i det här landet utan socialdemokratins aktiva eller passiva stöd. Ett första steg kanske kan vara att uppmana alla socialdemokrater i din närhet att demonstrera på tisdag.

¤ Demonstrationer 16 september alltså.

Stockholm
1. Sergels torg 11.00 – 16.00
Samling Norrmalmstorg 10.00. Arrangör: Svart Måndag (svartmandag.se)
Talare från alla partier och ungdomsförbund.
2. Manifestation vid Riksdagshuset 10.30 – 14.00
Samling Mynttorget 10.30. På initiativ av: Piratpartiet (piratpartiet.se)
Möt riksdagsledamöterna – visa nejsägarna ditt stöd! Manifestationen ansluter sig sedan till demonstration 1.
Mötena äger rum i samband med riksdagens högtidliga öppnande.
Mer info på FRApedia.se/wiki/16_september_2008 och stoppaFRAlagen.nu

Malmö
17.30 på Möllevångstorget

Göteborg
18:00 på Gustav Adolfs Torg