Obalanserat om dålig lag

22 oktober, 2008

I DN skriver Johannes Åman skenbart balanserat om den nya utvidgade avlyssningslag som SÄPO beställt från regeringsbutiken. Skenbart säger jag, för även om hans dubbla avståndstagande (från både dem som ropar Orwell varje gång någon lag som påverkar integriteten antas och dem som tycker vad som helst är all right så länge man har rent mjöl i påsen) kan verka balanserat, så mynnar artikeln ut i ett totalt poänglöst försvar av regeringen.

Åman påpekar nämligen att lagen inte är tillräckligt genomtänkt och att det därför är bra att ”regeringen tog till sig kritiken” och inte gjorde lagen permanent som det var tänkt, utan bara låter den gälla till och med 2012.

Visst, jättebra. Ännu bättre hade väl varit att inte anta lagen när den innehåller gummiartade formuleringar. Varför är det bra att införa dåliga lagar på en fyraårsperiod? Varför inte använda några månader till att formulera en acceptabel lag? Varför händer detta gång på gång med denna katastrof till regering?


Aftonbladet publicerar ny version av internt FRA-dokument

18 oktober, 2008

Nu har Aftonbladet lyckats få ut en version av dokumentet ”Frågor & svar”, som kommer från FRA:s internweb och publicerades där den 14 mars 2007. Dokumentet kan hämtas via Aftonbladets artikel.

Det finns en del underligheter kring detta. Först vad gäller Aftonbladets artikel om dokumentet. Man nämner inte med ett ord att det är en version av det dokument som Filip Struwe konfronterade Ingvar Åkesson med i SvT den 16 juni, ett dokument som har legat på SvT:s hemsida i evigheter och diskuterats flitigt i bloggvärlden. I detta interna dokument besvarar ledande personer på FRA frågor från medarbetare angående det nya lagförslagets konsekvenser för arbetet, varvid en del avslöjas om arbetsmetoderna. Aftonbladets artikel tar dock bara upp vinkeln att FRA enligt den nya ordningen inte kommer att få tipsa polisen om mord ifall man råkar snappa upp att ett sådant är på gång. Underligt blir det när Aftonbladet får det till att FRA tänjde på lagen när man enligt egen utsago hjälpte till att förhindra ett mord (i det fall som Ingvar Åkesson läckte om, trots att all dokumentation kring det förblivit hemligstämplad). För i ”Frågor & svar” diskuteras ju hur ny lagstiftning kommer att påverka FRA, så det är inte så relevant att hänvisa till den diskussionen i en bedömning om FRA:s agerande vid det påstådda mordförsöket flera år tidigare. Aftonbladets artikel försöker vara vass men verkar mest förvirrad.

Trots detta är det intressant att Aftonbladet har fått ut dokumentet. Vid en snabb jämförelse (som försvåras av att frågorna är omstuvade i en ny ordning) ser man att det till stora delar överensstämmer med SvT-dokumentet, men att båda varianterna innehåller punkter som saknas i den andra. I Aftonbladets version saknas följande frågor från SvT-varianten: Fråga 5, 9, 20, 21, 23 och 24. Eftersom Aftonbladets version verkar ha släppts av FRA så kunde det vara intressant att se vad i dessa frågor som de ser som känsligt och inte vill lämna ut. En uppgift man inte vill lämna ut är namnet på en av frågesvararna, R. N. (Hans namn återfinns på SvT-dokumentet.) Han verkar ha direktast kännedom om spaningsmetoderna av de svarande. På en fråga om sökbegrepp är hans svar borttaget i Aftonbladetversionen och bara juristen Drábs svar kvar.

I Aftonbladetversionen saknas alltså material, men där finns nytt material som saknas i SvT-versionen men som FRA uppenbarligen tycker går att släppa. Intressantast av dem är kanske frågan på sidan 4:
”I förslaget kan man läsa följande på sidan 86: De signaler som inte sorteras ut genom sökbegreppen lagras inte utan försvinner och är inte åtkomliga för myndigheten. Detta gäller rimligen inte vid inhämtning och lagring av trafikdata inom ramen för grundforskningen, eller hur?
Svar: Jo faktiskt, se svar på fråga (RN)

Här har alltså den fråga som hänvisats till tippexats över. Frågan är intressant mot bakgrund av debatten om sociogram i FRA:s ”grundforskning”. Svaret är intressant för att det låter som att R. N. säger att det måste bli slut på upprättandet av sociogram. Samtidigt vet vi ju att det knappast varit aktuellt att upphöra med den sortens grundforskning, varken 2007 eller nu. Därför vore det bra att veta vart den tippexade hänvisningen gick.

Nåväl, en kunnigare FRA-granskare kan säkert få ut en del av att jämföra dokumenten.


Hur kunde fp-kvinnorna acceptera detta?

15 oktober, 2008

Via HAX erfar jag att Nils Funcke i tidningen Riksdag & Departement publicerat det dokument som de motsträviga alliansledamöterna lät sig lugnas av i FRA-kompromissen den 25 september. Jag skrev ju då ganska ogint om de 15 punkter man gick ut med. Nu visar det sig att det tyvärr inte var mycket bevänt med förslaget. Nils Funcke ställer några viktiga kritiska frågor i sin kommentar till artikeln. Tur att Riksdag & Departement finns när nu våra dagstidningar har abdikerat från sitt journalistiska uppdrag.

Jag är trött och förbannad och klarar inte av att göra en ordentlig genomgång av eländet. Några saker i korthet:
Man låter den nya specialdomstolen äga samverkanspunkterna. (Ja, de finns kvar. All trafik ges till staten.) FRA måste be om lov för att få ta del av meddelandenas innehåll. Huvuduppgiften, trafikanalys för upprättande av sociogram, räknas inte till det som FRA behöver tillstånd för. Det betyder att FRA får allt även om det formellt är domstolen som har det, men som sagt får de inte läsa innehållet (eller lyssna på telefonsamtal) utan domstolstillstånd. Eftersom det ändå bara är i få fall som man vill göra detta så innebär inskränkningen inte någon stor skillnad, särskilt om domstolen är samarbetsvillig vilket det vore extremt konstigt om den inte vore.
Hur kunde fp-kritikerna nöja sig med detta??

Vi är många som tröttnat på att behöva befatta oss med FRA:s vansinniga drömmar och regeringens ohederliga krumbukter. Men nu är det dags igen.

UPP TILL KAMP!